Kite och jag har haft det lite inflammerat i fårhagen. Kite har varit väldigt vid och svårt att ta kontakt med djuren. Jag har inte riktigt vetat hur jag ska lösa det och mest blivit irriterad för Kite stått i någon buske och tryckt. Mina vallar-vänner bor långt bort och jag har inte haft någon att få hjälp av, motivationen har trytit och jag har mest känt dåligt samvete av att se mina tjocka tackor i hagen.

kite vallar 2

För ett tag sen bestämde jag mig för att börja valla igen, jag satt klockan på 5minuter och fick inte köra en minut längre. Oavsett hur bra eller dåligt det gick.

Jag försökte lägga upp passen så vi enbart fick lyckanden. Inga hämt, utan vi gick tillsammans nära fåren innan vi började och har gått tillbaka till bacis-övningar.

Att tvinga sig själv ta tjuren i hornen och enbart köra 5minuter om dagen har verkligen hjälp oss framåt i utvecklingen. Kite kan nu hämta dem i skogsdungen och fålla in. För jag kan säga er att det är omöjligt att fålla in om man ska vara 50meter långt bort…. Kite orkar nu starta stillastående djur igen. Otroligt kul !

kite vallar 4

Idag lyckades vi även dela och hålla isär flocken tills JAG sa att det var dags att samla dem också.

Vi kör nu utan klocka och jag bryter direkt om Kite springer till skogs. För det händer att hon gör det fortfarande…

Hon slarvar lite ibland med snabba, tighta flanker men jag känner att det är MYCKET bättre än vida, hemska flanker. Att helt släppa kontakten med djuren är inte bra eller accepterat tycker jag.

I måndags kom även Jossan med Fixa & Vera hit för att få hundarna vallade. Jag är så glad att hon gett mig förtroendet att dansa med dem i fårhagen. Fixa är nu tänd och visar många fina sidor och Vera kunde gå lös med fåren, stora framsteg alltså !

Josefine har tagit alla bilderna