I går hade vi bestämt att vi skulle träffa gubben som äger marken där jag har mina får. Han undrade om jag ville hjälpa till att flytta några får som också står på hans marker. Vi skulle flytta dem från en hage till en annan, det var en hage mellan också så vi behövde aldrig ta ut dem på någon väg. Det var va 50 blandras tackor av tyngre ras som skulle flyttas. Dem var vana vid hund och det var ju skönt för mig som är så rookie man kan bli. Louise säger ibland att hon är rookie- fast det är hon inte! Jag är rookie!

Vi gick ut i hagen och såg fåren. Längst bort i hagen. Hur tusan ska jag göra nu? Hur ska jag jobba? Ska jag försöka få fåren att gå efter mig och låta kite putta på bakom eller ska vi fösa dem framför oss tillsammans? Vilket håll är höger nu igen? Ja det var många tankar som sprang i mitt huvud. Jag började med att gå ganska nära fåren, ca 20 meter i från, så att fåren såg att vi var där. Sen skickade jag kite på höger hämt. Det gick bra. Hon tog fåren som hon skulle men med en förvirrad Sofia så gick dem inte precis som jag tänkt mig. I mitt huvud skulle hon liksom ta dem till mig och den skulle vi bara gå genom grindarna. Ha! Trodde jag ja… Vi höll på där ett tag. Höger, vänster, höger vänster… Stackars kite.. Dem här fåren var lite tuffare och stod liksom kvar fast kite gick emot dem. Så hon fick verkligen kämpa för att få dem att flytta sig genom grinden. Efter ett tag kom jag på att det kunde vara en bra ide att stötta henne lite där bak- jag stod ju framför fåren och hon bakom. Det skulle jag gjort tidigare. Hon behövde mitt stöd och min hjälp! När vi tillslut fick ordning på samarbetet- att jag hjälpte till att valla istället för att bara stå och ge kommandon.. Så gick det superbra. Det som funkade bäst var att vi gick tillsammans mot dem och flyttade dem. Det var så svårt att få in fåren i grindarna. Men det gick!!! Så jävla duktig och snäll hund❤️ tack kite! Du är så jävla bra. Och förlåt Louise att jag tar lite halv bra beslut.. Men hon klarar det, Kajsa. Fina fina kite!

Efter den förflyttningen var kite HELT slut!!! Hon hade ju fått jobba som en tok, plus att det var varmt. Vi gick ner till bryggan. Hundarna badade och lekte. Låg i gräset och gick runt och njöt. Det var så skönt! Sen började kite slicka jätte mycket på ett bakben och när jag kollade vad det var så var det bara massa blod. Oj vad det blödde. Jag tog upp kite och bar henne till bilen . Lämnade alla grejer och snabbt upp till bilen. Halvvägs kände jag att jag var tvungen att lägga något förband. Så av med strumporna och knyta runt. När vi kom upp till bilen spolade jag av benet och såg att det var en ganska stor glipa, ett skärsår typ. Ganska ytligt men stort. Jag la på kompress och bandage och åkte in till valla. Jag tvekade lite om det var värt det, men det var bara någon sekund den tanken fanns i mitt huvud. Det är alltid bäst att åka in! Pengar är ingenting i sånna fall!

Vi fick komma in till Vetrinären direkt och hon konstaterade att det behövdes sys. Jag lämnade Kite där och fick hämta henne 2 h senare. Lilla stumpan! Efter var hon väldigt trött och när vi kom hem från jobbet kl. 19.45 så gick hon in i sin bur och sov för natten. Idag är hon pigg och kommer att bli av med bandaget men få en tratt på sig istället. Så nu blir det lugna aktiviteter för kite. Jag tror inte att det är någon fara med promenader men hon får inte få in något smuts i såret.

/ Sofia

20140522-151215.jpg