Jag har så länge, så många år kollat på BorderCollies och önskat och drömt om en egen. I början var jag alldeles för feg för att våga ha en sådan aktiv hund. Tänk om man inte skulle klara av det, sedan kom Tova in i bilden och jag fick testa på att ha en hund med vallinstinkter. (Att hon sedan blev min är en annan historia.) Jag har nu bestämt mig att jag visst ska klara av att ha en border collie och vågade höra av mig till en uppfödare.

Jag blev ställd i kö, sedan parades tiken, vi väntade på dräktighetstäcken, och väntade och väntade. Sedan föddes 5små underverk, och en av dessa ska bli min. Redan på söndag åker jag och hämtar hem den. Det känns så overkligt, så konstigt att jag som vecka in och vecka ut har tittat på kennlar och vallreg efter valpkullar. Jag har dreglat, drömt och önskat att jag skulle få en egen, och nu på söndag ska jag få en egen valp. Så häftigt, så roligt, så spännande och så läskigt. På söndag åker jag till Fjugesta och hämtar min livs dröm – en egen border collie valp. ❤